|
Vad passar bättre än att sitta i en stillsam meditation när man är på retreat.
En vacker och harmonisk miljö gör upplevelsen rikare.
Paula Hallsten från Frändefors i Dalsland njuter av att bara vara.
Foto: Maria Äxter
Stoj och skratt slår emot mig när jag öppnar dörren till kursgården. Om jag hade en föreställning om att en Retreat skulle vara tyst, stilla och meditativ så kommer de förväntningarna snabbt på skam. Just den här kvällen är det öppna spontana samtal om liv, lust och personlig utveckling som fyller köket. Tjugotalet personer från Luleå i norr till Trelleborg i söder ska dela en vecka tillsammans.
Om man läser i ordboken så betyder ordet retreat i engelsk översättning att dra sig tillbaka i stillhet för att få tid för fördjupning och eftertanke. På svenska finns ingen egentlig översättning men ordet används om man vill ta en paus från sitt vardagsliv och koppla av.
- Vi har fått signaler under sista året att det här är något som människor har saknat, att få komma hit och bara vila ut och inte behöva tänka på vardagens krav, utan att bara få vara, säger kursledaren Viktoria Kerttu som för första gången är både kursledare och kursansvarig.
Länge har hon arbetat vid sidan av Terry Evans som översättare och även själv utbildat sig till Bergsledare. Och det är just Terrys utvecklade meditation - Bergsmeditationen – som används dagligen för att ge deltagarna djupare insikt om vad som pågår i deras inre landskap. Enskilda meditationer varvas med samtal i små grupper för återkoppling och eftertanke.
- Jag är på semester från familj och företag, berättar Paula Hellsten, Frändefors. Jag var så trött och behövde vila därför är jag här. Jag har känt mig så tom och nu vet jag varför. Det viktigaste i mitt liv har jag tappat bort, humor och glädjen. Så nu ska jag utforska vad som verkligen gör mig glad. Och det bästa av allt är att jag har förstått att jag inte behöver förändra något i mitt liv, jag kan integrera det nya i det gamla.
Ingrid Hestner från Rödön i Jämtland berättar om en liknande tomhetskänsla men för henne är lösningen en helt annan.
– Jag kan inte bara fylla på utifrån. Den här retreaten har fått mig att inse att jag ska göra egna reflektioner för att hitta tillbaka till något inom mig själv. Det finns inga rätt eller fel. När vi börjar på morgonen så använder Terry intuitionen för att fånga upp stämningar i gruppen och skapar på så sätt dagens ämne och det sätter igång tankar. Vi har så många intressanta diskussioner. Jag kan verkligen rekommendera det här, menar Ingrid.
Samtal varvas med meditationer och egen tid. Alla har möjlighet att få massage av Catarina Andersson, spirituell healing av Ingela Collin eller en privatsittning med ett medium, Marita Bladh, utbildad av Terry Evans.
- Retreat för mig är att jag gör en sak för mig själv helt förutsättningslöst och vilar från vardagen. Jag fick även igår ett meddelande från andevärlden för att kunna avsluta gamla händelser och mönster och efter min healingbehandling igår så kände jag mig i takt med mig själv och naturen. Jag ska använda den här tiden för att tänka hur jag kan förbättra jordens miljö, säger Ing-Marie Oleby med avspänd hetta.
- Sen är det ju så att ska något hända då måste man ju jobba själv och ge sig hän och här kan jag göra det. Och nu när jag har börjat så ska jag fortsätta hemma också. Jag ska jobba för att ha min första konstutställning, fortsätta tro på mig själv och att jag kan, säger Ing-Marie. För att få reda på vad man brinner för då måste man våga stanna upp.
 På väg in efter en promenad möter jag Kennet Faltin. Han har svårt att med ord beskriva sina intryck och upplevelser. Något är i alla fall förändrat för han som normalt kopplar av med att läsa kan inte läsa mer än två rader sen får han börja om för han har glömt vad det stod på den första.
– Allt är makalöst. På några få dagar finns här en så´n gemenskap jag inte trodde var möjlig. Tänk vad det finns otroligt fina människor. Det här har gett mig så mycket. Jag hade egentligen inga förväntningar, var nyfiken som dom flesta andra men jag har fått mer än 1000-falt tillbaka, säger Kennet och slår ut med händerna som för att ta världen i sin famn.
Han berättar också om ett stort motstånd mot att åka till Fanthyttan. Ett motstånd så stort så han till och med frågade sig själv om han ändå inte var lite förkyld så att han kunde stanna hemma. Men iväg kom han och nu njuter han av varje sekund på sin nya nyfikna väg.
När dag blir till kväll och kvällen övergår i natt fortsätter lågmälda samtal ute i det gröna. Ingen håller koll på klockan trots att alla jag pratar med uppskattar strukturen och ordningen. Här passar alla tiderna och det bidrar också till lugn.
Linda Henriksson från Luleå i Norrbotten har gett retreatvistelsen som en present till sig själv. Hon är mest glad över att alla är vanliga människor.
- Jag trodde alla skulle vara supermänniskor som mediterade hela tiden men så var det inte. Här kan alla vara som dom är. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att människor jag aldrig har träffat tidigare skulle kunna ge mig så mycket. Jag håller på att hitta tillbaka till mig själv. Nu är jag redo att ta med det här i vardagen, säger Linda nöjt.
Och kanske är det just här, i den här miljön, där livet här och nu kan mötas med livet efter döden som det är enklare för människor att hitta hem.
Eller en så´n enkel sak som fjärilen som kom på besök. Den fladdrade stilla genom alla fyra grupper som satt utspridda i trädgården för att sedan flyga ett varv runt kursledaren Viktorias huvud och sen försvinna. En ande, en hjälpare eller helt enkelt en vanlig citronfjäril som alla noterade bara för att man hade möjlighet att stanna upp i vardagen.
Maria Äxter
|
 |
|
